Zeke går

Nu ett år och några veckor efter att Zeke föddes går han för första gången! Helt fantastiskt och underbart att ha fått vara hemma med honom idag och se det! Imorgon vet jag en stolt pappa som kommer att läääängta efter att få se detsamma!

Zeke-Boy

Zeke är så himla rolig. Vill gärna showa och ropa högt, högt så att man hör honom. Skojik helt enkelt. Så fort man låtsas-skrattar gör han det också. Idag tar vi det lugnt och snart ska mamma och pappa lyxa till det med thai-buffé, d v s vi köper massa rätter och sparar det som blir över till senare i veckan! Lyyyyx!

Gamla goa vänner

Vilken kväll det blev! Min kör som jag sjöng med i några år fyllde 40-år och det var fest för att fira. Alla dessa underbara människor som jag sjungit med under åren var där och det var så roligt att se alla! Ibland behöver man bara få hänga med lite sköna människor som man inte hänger med i vanliga fall för att påminnas om hur mycket bra folk det finns och man har fått äran att lära känna!

Blogg-torka deluxe

Bloggar extremt lite, läser extremt lite bloggar, tittar extremt lite på TV, läser inte mina inhandlade magazine...Man kan undra av min lediga tid? Jag kan ju inte skylla allt på min iPad? Eller?

Bäbis-boom

När vi just hade fått Zeke var jag livrädd för att bli gravid igen. Här ska inte fås några barn bara för att man inte tänkt efter! Och i somras satt jag och diskuterade med en annan mamma, som har ett barn ett år äldre än Zeke, om hur galet jag tyckte det lät med bloggerskan som redan var gravid med sitt andra barn. Hur kunde man ens vilja ha barn så tätt intill det första? Jag kunde inte ens förstå att man kunde tänka så?

Men nu...helt plötsligt ser jag magar och bäbisar överallt och tycker att det är urgulligt och kanske att man kunde tänka sig en till liten unge? Läser på den nyss nämnda bloggerskans blogg att det snart är dags för henne att få den där bäbisen nummer två och inser att om jag skulle bli gravid nu skulle jag till och med hinna få barn nummer två tidigare än hon ska få sin tvåa...Kollar på hennes bilder och tycker att hennes mage ser mysig ut och tänk om man kunde få uppleva det där igen...

Är det inte otroligt vad ofta under livet som man säger att "jag skulle aldrig..." och sedan gör man så ändå. Har börjat lägga mig till med en disclaimer när jag säger sådana saker. Jag lägger till "...vad jag vet nu" efter att jag tvärsäkert sagt det ena eller andra...

Så, elva månader efter att Zeke fötts funderar jag nu alltså på huruvida en till bäbis är något att ha eller inte. Kan man inte få leva lite i det här romantiska skimret, glömma allt vad oro och praktiska funderingar heter och bara tro att en eventuell tvåa skulle vara lika underbar och lätt att ha att göra med som Zeke och att vi kommer att kunna ta hand om två barn likväl som ett utan problem? Snälla, låt mig bara få vara lite naiv ett tag i alla fall? För nog förstår jag att det inte är konstigt att de här tankarna börjar poppa upp när jag just börjat jobba och tycker att mitt liv är ganska lättsamt och härligt och jag kanske ser Zeke totalt två timmar på en dag...

Eh...

...är ju inte bloggat på ett...eh...långt tag skulle man kunna säga. Kan inte ens förmå mig att hitta på en rubrik. Sommaren har varit skön och avslappnande och jag har fått se mycket av Robin. Det har varit otroligt lyxigt och jag inser att det är få förunnat att kunna hänga så mycket som vi gjort. Men Zeke verkar ju vara otroligt nöjd med det upplägget. Han har blivit så otroligt stor och duktig. Han står och går vid våra möbler, han kryper snabbt och älskar att vara ute. Han sträcker fram handen för att mata oss när han håller i en brödbit eller en sked. Han pratar massor (men säger inget ord ännu). Han är den goaste och mysigaste och kanske kan jag njuta lite extra mycket så här i slutklämmen av min mammaledighet just för att jag vet att jag måste squeeza ut det sista av min heltid som mamma. Längtar till att jag börjar jobba men vette sjuttom om jag vet hur man gör längre...haha!

Semester, sommar och oätna luncher

Vi var ju i Singapore. Mycket trevligt att återigen få hälsa på hema hos Olle, Sue-Li och Tobias på 31a våningen. Fantastiskt utsikt, fantastisk mat och fantastiskt sällskap. Jag och Robin fick till och med en kväll tillsammans då Tobias och Sue-Li stannade hemma med de sovande barnen! Ovärderligt! Zeke var så duktig så och det gjorde ju resan ännu trevligare.

Väl hemma blev det genast lite tråkigare. Robin började jobba igen och jag fick ta över helt och hållet som förälder. Gillade att dela på arbetet även om Zeke inte är en särskilt jobbig unge att hänga med, trots jet lag. Som tur är har jag nu "semester" igen då jag åker upp till mina föräldrar i Härnösand medan Robin tar hand om det kungliga bröllopet...Midsommar förenas vi igen. Ska bli härligt att få längta efter varandra men det blir nog tråkigt för Robin att vara utan Zeke så länge.

Ännu mer semester...har nämligen bokat en resatill Barceloooooona med Åsa i mitten av juli. Tjej-weekend i Barca. Kan ju inte bli fel!!!! =)

Så, ni ser, jag tror ibland att mitt liv är trist men det är ju ganska priviligerat! =)